Häromdagen miste jag en kollega. Det känns så konstigt och overkligt. Hon kommer saknas! Sist jag träffade henne sa jag -Hej då, vi ses snart igen, ha det så gott… Tycker så synd om hennes barn och make. Livet är så oerhört skört. Ena dagen skrattar man och sitter och småpratar med varandra och nästa så går det inte att göra det igen. Kanske vi ses på andra sidan??

Ta vara på dagen alla för vi vet aldrig när det är försent. Säg till de du älskar att du älskar dem för annars kanske du kommer ångra dig livet ut och berätta för dina vänner vad de betyder för dig för det betyder mycket för både dem och dig själv.

Var rädda om er!

Kram

Sara