Hej på er!

Idag gick vi upp 05, lite tidigt men jag njuter varje vaken sekund med vår nykomling i familjen.

Vår nya familjemedlem kom 18/2. Han var mycket större än vad jag trodde han skulle bli. Nästan 5 kg är det ingen i familjen som varit tidigare så det kanske inte var så konstigt att jag hade ont i fogarna de sista veckorna.

Jag hade så himla ont och kände mig som en vandrande gnällspik ?

Men nu är det mycket bättre. Att kunna gå runt kvarteret känns som en otroligt frihetskänsla och att kunna hjälpa till med hemmet är underbart. Tänk att jag kan bli lycklig över att kunna damsuga igen….

När jag hade som ondast fick jag testa en madrass som egentligen är för snarkning men den är tillverkad för att den som ligger på den ska ligga väldigt gott på mage eller sidan. Den blev min räddning! Jag kunde sova igen vilket gjorde det lättare att stå ut med smärtan på dagen. Nu hoppas jag att fler får testa den vid foglossning. Jag har varit lika förvånad vid varje graviditet att det finns sååå otroligt lite hjälp att få vid foglossning. Det är precis som att man bara ska tåla smärtan för den går ju troligtvis över efter några månader. Detta är inte ok enligt mig då jag anser att man som förälder och blivande mamma behöver styrkan att klara en förlossning och ta hand om tidigare barn och blivande barn.

Om ni vill läsa om madrassen så gå in på restme.se. Hade inte min pappa varit med och tagit fram den för snarkning så hade jag aldrig hört talas om den men nu är jag evigt tacksam för att han kom på att testa den på mig som gravid.

Vanlig madrass…

Restme madrass! 

När minstingen väl bestämde sig för att komma ut gick det snabbt och smidigt iallafall. Jag är grymt dålig på att vara gravid men jag har som tur är haft bra förlossningar. Tacksam att vi bor nära förlossningen annars skulle vi nog ha haft tre bilförlossningar… Personalen var fantastiska både på förlossningen och BB. Man hör så mycket om kaos i vården men de fanns där och var lyhörda. Ett stort fång rosor till de alla ❤

När vi fick vårt första och andra barn var det egentligen kaos i livet. Min mamma och svärmor var svårt sjuka och när mellantjejen föddes gick mamma bort när hon var 8 veckor och då drog även valkampanjen 2014 igång. Jag kan inte förstå hur jag orkade såhär i efterhand men det gör man. Jag har nog alltid varit sådan att när det blir mycket så jobbar jag på och tar en sak i taget för mer går inte göra. Jag är likadan i mitt yrke. Det är en egenskap jag är glad för men den gör också att jag biter ihop ganska mycket ibland.

 

Nu när minstingen kommit känns livet så lyxigt. Jag saknar såklart både mamma och svärmor och jag hade gärna haft dem här och delat glädjen. Som tur är har vi en härlig familj runt om som också finns och som jag är tacksam för.

 

Detta året ska jag njuta av familj och vänner.

 

Jag har avsagt mig alla politiska uppdrag i Trollhättan och börjat i Uddevalla istället så det ska bli kul att lära känna en ny förening och starta ett nytt kapitel av mitt politiska liv. Jag har behållt mina regionsuppdrag och kommer satsa all min kraft för att fortsätta göra Västra Götalandsregionen till den bästa arbetsgivaren och utveckla sjukvården.

 

Önskar er en fin dag!

Sara